Artikel från Bulletinen nummer 3 2024. Text: Claes Eriksson, redovisningsexpert, Srf konsulterna
I Bulletinen nr 1 2022 skrev jag om Bokföringsnämndens (BFNs) hemställan om översyn av årsredovisningslagen vad gällde när en årsredovisning ska skrivas under. Utan att veta vad hemställan skulle resultera i gick BFN vidare med ett remissförfarande och en ändring i K-regelverken. Det var nödvändigt med tanke på hur lagen då var utformad. Nu har lagen ändrats och BFN har anledning att se över K-regelverken igen.
Årsredovisningslagen har en ny lydelse som trädde i kraft vid halvårsskiftet 2024. Enligt övergångsreglerna ska den tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024. Om vi utgår från årsredovisningar som har kalenderår innebär det att den första årsredovisning som ska upprättas i enlighet med de nya reglerna är den med 2025 som räkenskapsår. För 2024 gäller fortfarande den gamla lydelsen:
”Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.”
Det BFN anförde i sin hemställan var bland annat att det ur ett redovisningsmässigt perspektiv kan finnas skäl att ange ett datum när innehållet i årsredovisningen faktiskt beslutades. Detta även om den av en eller ett par ledamöter faktiskt undertecknas någon eller några dagar senare. Det kan vara bra till exempel för att bedöma innehållet i noten om väsentliga händelser efter balansdagen.
Nu har lagen som sagt ändrats och den nya lydelsen innebär att årsredovisningen dels ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknas, dels ska årsredovisningen dateras.
”Årsredovisningen ska dateras och innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.”
Det tillkommande kravet på att årsredovisningen ska dateras innebär att det ska framgå när innehållet i årsredovisningen faktiskt beslutades. Man kan då fundera över om det av lagen borde framgå när innehållet i en årsredovisning faktiskt beslutas. Teoretiskt skulle lagstiftaren kunna ange att en årsredovisnings innehåll ska fastställas på ett styrelsemöte. I det här avseende är däremot inga nyheter införda i lagen.
Inte heller ändras det krav på undertecknande och datering av undertecknandet som finns idag. Det som gäller idag kommer alltså att gälla fortsättningsvis också, men det tillkommer ett krav på att årsredovisningen ska dateras. Dateringen bör ange den tidpunkt då de som ska underteckna årsredovisningen är överens om dess innehåll. I ett fåmansföretag är det många gånger bara en eller två som undertecknar årsredovisningen. Om alla i styrelsen skriver under samma dag kan det också vara den dag man faktiskt kom överens om innehållet.
En intressant fråga är vilka som ska skriva under årsredovisningen. Enligt propositionen till lagändringen är det dateringen som ska styra. Kontroll av att samtliga befattnings-havare har undertecknat årsredovisningen ska ske utifrån årsredovisningens datering. Exempelvis ska en befattningshavare som har avgått efter dagen för dateringen av årsredovisningen ha skrivit under årsredovisningen. Om denne inte har skrivit under årsredovisningen innan avgången måste företaget ta fram en ny årsredovisning undertecknad av samtliga då behöriga företrädare.
En annan fråga är vad som ska göras om det händer något väsentligt mellan det att årsredovisningens innehåll har fastställts fram till att alla ledamöter har skrivit under. Lagen anger inte någon begränsning av hur lång tid det kan gå mellan fastställande av innehåll och siste ledamots underskrift. I propositionen anges att om det inträffar händelser av väsentlig betydelse för företaget efter att årsredovisningen dateras men innan alla företrädare har hunnit skriva under årsredovisningen får företrädarna ta ställning till om en ny överenskommelse om årsredovisningens innehåll behöver träffas.
Sammanfattningsvis tror jag inte att det tillkommande lagkravet kommer att ställa till några större problem. Det är i undantagsfall det förekommer längre tid mellan det att årsredovisningens innehåll fastställs till dess att den skrivs under. Men det kan vara en fråga för programvaruföretagen att se till att deras lösningar kan leverera olika datum. Det är också en fråga för BFN om normeringen behöver ses över igen. Båda dessa parter har nu ett knappt år på sig att fundera över detta.
Text: Claes Eriksson, redovisningsexpert, Srf konsulterna